Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
de säga: »Vi hava tröttnat på detta krig, vi och vår
konung. Och konung Phraates skulle gärna vilja sluta
fred, om eder fältherre vore villig därtill.»
När romarna hörde detta, gladdes de. Ty det var
nu någon tid efter höstdagjämningen och vädret var
redan kallt uppe i dessa bergstrakter, och de hade redan
begynt knota över att nödgas ligga ute å marken.
Och då den ena skaran efter den andra kom tillbaka
till lägret med det budskapet, att partherna gärna ville
sluta fred, uppstod där ett rop bland legionerna, i det
de bådo Antonius, att han måtte sluta förlikning och
låta dem draga i vinterkvarter.
Och Antonius, som befarade att ej före den strän-
gaste vinterns inbrott kunna erövra staden, beslöt sig
till sist för att sända underhandlare till konung Phraates.
Å sin gyllene tron satt partherkonungen, omgiven
av sina förnämsta män. I sin hand höll han ett spjut,
och spotskt och högdraget besvarade han de romerska
sändebudens hälsning, då de inträdde i salen.
Ty därav att romarna inledde underhandling, för-
stod han, att också de voro bekymrade för sitt läge.
Och därav hade hans övermod åter tillvuxit.
Domitius Ahenobarbus var den som anförde de
romerska sändemännen, och han talade och sade:
»Antonius låter hälsa dig: om du överlämnar till
honom de örnar och fälttecken, som togos från Crassus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
