Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Men araberna slogo ihjäl hans sändebud och sade:
»Ingalunda vilja vi hava fred förrän vi krossat Hero-
des” makt och förgjort hans folk.»
Då nu Herodes åter rustade sig till strid, märkte
han att hans män voro modlösa och sade till varandra:
»Vartill gagnar det att strida? Ty olyckan är över oss,
och Gud har misshag till detta krig. Varför skulle vi
eljest på alla sätt vara beträngda?»
Då steg Herodes fram och talade till sitt folk och
sade:
»Varför sägen I: Gud är emot oss? Väl hava olyckor
drabbat vårt folk, men om Gud hade velat giva till-
känna, att detta krig är emot hans vilja, då skulle han
ju hava hemsökt krigshären. Nu veten I emellertid
att av hären blev ingen dödad genom jordskalvet.
Haden I bott kvar i de städer och byar, från vilka I
kommit, då hade många av eder blivit krossade under
bjälkar och murar, men därav att I lågen ute i läger,
bleven I räddade. Sålunda kunnen I nu skönja, att
Gud ingalunda är emot detta krig.
Och huru skulle han väl kunna vara det? Måste
han icke snarare med välbehag se vår fejd, eftersom
den föres emot onda och barbariska män? Ty detta:
att döda sändebud betraktas såväl av greker och ro-
mare som av alla andra folk såsom ett nidingsdåd.
Och I veten väl, att dessa araber äro eder underlägs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
