Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
Och, sedan alla ätit och druckit, steg han fram i
salen och slog med ett plektron på sin sjusträngade
lyra och sjöng en sång om havets långa längtan och
om människohjärtats vemodsfulla trånad.
Böljorna vandra ändlöst vida vägar,
böljorna sjunga om sin långa längtan,
sjunga för solen, som i väster sjunker,
sorlande sånger:
’Var på vår färd vi fagra öar finna,
var på vår väg till klippig kust vi komma
eller till strand som låg och sandig, sträcker
uddar i havet,
högt vi oss häva uti häftig trängtan,
piska i oro mot de hårda hällar,
eller vi glida in i gömda vikar,
spörjande sakta:
Finns här en fägring mer än andra fager?
Finns här en lycka för vår långa längtan?
Finns här den sällhet, som vi sorgsna sakna
fjärran och nära?
Tyst ligger stranden uti solens skimmer,
tiger ännu vid stjärnors sken i natten,
har ej ett svar för dem, som trötta vandra,
irra och leta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
