Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 342 —
Andra åter menade: »För honom är det tyngre straff
att leva.»
Men Herodes’ vänner och tjänare sade till honom:
»Vill du icke begiva dig ut i markerna till att jaga?»
Ty de menade, att detta skulle kunna skingra hans
sorg.
Konungen sade: »Ja, jag vill draga till Samaria.»
Och att han valde Samaria, det var därför att han
där hållit bröllop med Mariamne, och han tänkte vid
sig själv: »Där bo inga mörka minnen, utan allenast
sådana, som äro leende och ljusa.»
Dock, när han kom till Samaria, bidade honom kva-
len även där. Och när han begav sig ut på jakt i sko-
garna däromkring, hände det att i samma stund som
han höjde spjutet för att fälla en hind, sjönk hans
arm åter ned och han utstötte ett skri av sorg och
vånda.
Men en dag då han gick ute i lustgården, tog han
sig åt huvudet och ropade: »Mitt huvud, mitt huvud!»
Och han föll omkull. Och tjänarna buro honom in i
palatset.
Ty en sjukdom hade kommit över honom, och plå-
gan satt i hans huvud, och hans tal var likt en rasan-
des tal.
Då sändes där bud till alla läkare i Samaria och
trakten däromkring. Men de visste ingen bot. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
