Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det långa afståndet från Frankrike, där hon hade
alla sina vänner, för språket, som hon visste
i utländingarnas öron lät rått och oartikuleradt,
för det hårda och besvärliga klimatet, »fort
éloigné du grand soleil du ciel,» kunde hennes
lärde vän Brantome berätta henne. Hon har
säkert också läst Froissart och ofta hört
skämtas öfver hvad han berättar om hennes stackars
rike: »man har svårt att där finna järn att sko
sina hästar med, eller läder till seltyg, sadel och
tömmar. De hämta sina förnödenheter färdiga
(toutes faites) öfver hafvet ifrån Flandern, och
när de ej ha råd till att göra det, ha de ingenting.
»Ils n’ont nul chose»! Det var hufvudsakligen
denna världsberyktade, förtviflade fattigdom, som
den förfinade unga drottningen, van vid lyxen i
S:t Germain och Fontainebleau, så bittert
fruktade och skämdes för.
Så har då den länge med ångest emotsedda
afskedsdagen kommit: »Med båda armarna på
relingen (berättar Brantome, som åtföljde henne)
satt drottningen framåtlutad på däcket med stora
tårar i ögonen, som oafvändt voro riktade mot
den kust hon lämnade, — prononcant toujours
ces tristes paroles: Adieu, France . . . Adieu,
France...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
