Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hennes gästvän, den franske adelsmannen
Chåtelard.
Ehuru utan förmögenhet och ett slags
protégé af huset Montmorenci, var Chåtelard af
hög och förnäm börd, i andra ledet nevö till
själfva Bayard, som han enligt Brantöme sades
likna — »till växten», tillägger denne
förklarande, »ty han var af medellängd, väl vuxen och
spenslig.» Och Brantöme, som tyckes varit en
vän till honom, tillägger, att han var »gentil
Cavalier et homme de bonne espée», hvilket ju
väl är möjligt, men någon riddare utan fruktan
och tadel å la Bayard var han i alla fall icke.
Den unge mannen syntes tvärtom ha utvecklat
sig till en af de värsta typerna för det
Mignon-släkte, som nu växte upp vid Valoishofvet.
»Quant ä lame il lavoil aussi trés-belle»,
fortsätter vidare Messire Pierre de Bourdeille sin
välvilliga beskrifning af vännen och förklarar
denna »vackra själ» bestå däruti, att Chåtelard
»talade och skref väl, till och med på vers
lika bra som någon adlig herre i Frankrike.»
Redan i Paris hade den unge Chåtelard
varit en af drottning Marias eldigaste tillbedjare
och senare i sin beskyddare d’Anvilles sällskap
följt henne öfver hafvet. På hösten 1562 kom
han, drifven af sin längtan att återse henne (eller
kanske af Katharinas och hennes protestantiska
vänners intriger), för andra gången till Skottland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
