Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men Gud nåde Skottland, när han tog händerna
undan!
Liksom systern var James Stuart inställsam
och insinuant, men han var det på ett helt annat
sätt än hon. Hon önskade alltid att behaga
— likgiltigt hvem och likgiltigt om det lönade
mödan — han däremot gjorde sig aldrig besvär
för ingenting. Med nykter och fullständigt
riktig uppfattning af de speciella förhållandena i
sitt fädernesland hade han från början klart insett
protestantismens vitala betydelse för folket och
beräknat dess ändtliga seger. Därför — kanske
äfven af verklig öfvertygelse — slöt han sig tidigt
öppet till den nya läran och höll alltid
hård-nackadt fast därvid. Dock var han aldrig, som
så många andra af sina landsmän, någon
trång-bröstadt fanatisk kalvinist, och att drottningen
för sin personliga räkning åtnjöt trosfrihet och
i fred fick fira mässan, kunde hon tacka sin bror
för. Möjligen har han beräknat, att denna
»af-gudadyrkan» midt i Knox’ hufvudstad skulle till
det yttersta uppreta folket — hvilket det också
ofta gjorde —, och att han då skulle vara i stånd
att med större lätthet fiska i det grumliga vattnet.
Dock är väl detta — när alla omständigheter
tagas i betraktande — knappt sannolikt. Hade
Maria Stuart funnit sig i att alltjämt vara en
docka i hans händer, att i allt lyda hans råd, blott
sköta sina nöjen och låta honom vara rikets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
