Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans förfäder, Archibald Bell the-Cat, jarlen af
Angus, vid Lauder bar emot Jacob 111. Lindsay
väntar också — knäböjande framför fronten ber
han Gud om hjälp för sin rättfärdiga sak. På
andra sidan söker Bothwell ännu tala drottningen
till rätta — hon törs, när det kommer till stycket,
dock ej låta honom gå ifrån sig. Melville
påstår, att det var Bothwell själf, som i det
af-görande ögonblicket ej tordes (»his heart
cooled»), men detta låter icke vidare troligt, då
ju Bothwell — hvilket alla visste — personligen
utkämpat otaliga strider och var berömd för sin
hänsynslöshet, när det gällde att våga sitt skinn.
Man måste alltså vid denna Melvilles förmodan
taga hänsyn till, att han liksom Marias öfriga
vänner aldrig kunde tåla »gränsjarlen». Troligare
låter en annan anklagelse, att då Maria i sin
obeslutsamhet tillkallade Kirkcaldy och talade
med honom, Bothwell gaf en af sina tjänare
order att skjuta på sin fiende, medan denne
försvarslös knäböjde framför drottningen. Maria
upptäckte hans afsikt och förebrådde bittert
sin man, att han på detta sätt sökte komma
hennes gifna ord om lejd på skam. Ty han var
visserligen ingen hedersman — hvilken skotsk
lord var det år 1567? — men så skurkaktig,
som Marias både vänner och fiender hade
intresse af att skildra honom, var han ändå inte. Mot
henne såsom drottning hade han t. ex. — hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
