- Project Runeberg -  Planeten Markattan : en liten förhistoria /
31

[MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avdelning I - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och så var det en konst, man var storfin i på den
tiden men numera nästan alldeles glömt bort, och det
var att göra barn, och man låg i som röda hundar, så
tungan hängde halvvägs ur gapet, och det sköt upp ungar
i husen som maskrosor i vårsolen, man hann inte räkna
dem och kunde knappast skilja egna från andras. Och så
blev det ammor och barnjungfrur och husor och
kokerskor och tjänstefolk kompanivis.

Och hela sällskapet åt, dom, som vargar, potatisarna
körde ut som tandbölder under kinderna, och ögonen
höllo på att åka ur ansiktet, då grötfatet gick ner i
halsen, och en säck bröd räckte åtta och en halv timme, en
bytta smör femton minuter och en sockertopp tre
kafferep!

Men var det allt? Ack, nej och nixum! Detta var ju
det gamla 70-talet, vi få inte glömma det! Gult av
timmer, plank, bräder, punsch och guld! Himlen var
förgylld, jorden var förgylld, själen var förgylld, ja, hela
livet var förgyllt.

Redden mellan blånande berg var packad av fartyg,
deras segel på tork var som hela jordklotets strålande
fruntimmerskalsonger på tork, och deras däck skeno gula
som av guldtackor. Två och en halv million kubikmeter
trä rann år efter år ur landet, och en standard
furu-battens 2V2" X 7" betaltes 168 riksdaler, och över 100
millioner riksdaler runnö in år efter år genom den
förgyllda trävaruhimlen och föllo som dagg och manna och
mjölk och honung över hög och låg, fattig och rik.

Himmelriket var kommet, det tusenåriga riket var här,
det var bara att leva, leva, leva!

Och man levde! Ja, i sanning man levde!

I århundraden hade man levt på saltströmming och
lite blåmjölk och kornmjölsgröt och ölost, nu visste man

3i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:28:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/markattan/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free