- Project Runeberg -  Planeten Markattan : en liten förhistoria /
36

[MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avdelning I - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stockholms Köpmannaförenings ombud och hade att ta
hand om alla konkurser, och ju flera som gjorde konkurs,
desto mera tjänte han. Han hade en ljusgul
skinnplånbok, hophållen av en nickelklämmare, och den plånboken
vart tjockare och tjockare och tjockare, men patron Lack
vart tunnare och tunnare och gulare och gulare i hyn,
och lampan brann längre och längre inåt nätterna på hans
kontorsskrivbord och lyste utåt norra fjärden, där
Sam-mel Edins gamla barkar och fullriggare kommo in, men
alltmera glest. Somliga hade förlist borta i Västindien,
somliga hade blivit ryggbrutna, kondemnerats och
huggits upp till kaffeved, och det var allt värre och värre
konkurrens om frakterna från norrmän och danskar, och
det kom lastångare på lastångare, och Sammel Edins
vikingaanda var icke längre i skeppen, aktierna sjönko
och sjönko, och patron Lack var belägrad av
supplikanter, som bådo om hjälp, och vad skulle han göra?

Gamla skeppare med lösperuk och giktring i
örsnibbarna gräto vid hans skrivbord, och gamla skeppare- och
styrmans- och timmermansänkor och lektorer och
adjunkter och fiskargubbar och brevbärare och postiljoner och
bondhandlare vid Södra Tullen och småhandlare på
Norrstan och juden Hillel, som gjorde konkurs på lump
och skrot minst en gång vartannat år, och Robert
Smitt-henner, som ägde ingenting men var patrons
studentkamrat och bodde för låg hyra i huset, och
inackorderingsfruar, feta som klot, magra som spindlar, lytta, lama,
halta, döva, med en halv näsa eller benröta eller eksem
i peruken, och Gud vet allt, vad det icke var.

Små stugor hade de runtom i stån, halvvägs nersjunkna
i marken, med pelargonior bakom fönstrens gröna och
blåsiga utskottsglas och en katt på förstubron, ett
potatisland på gården och en tunna saltströmming i vedboden;

36

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:28:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/markattan/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free