Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avdelning I - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa 20,000 hade han mot revers fått låna av brodern.
Ja, så voro de 30,000 borta i luften. Och det var
förskingringen.
Men stölden? Det var ytterligare 10,000. Och dem
hade den stillsamme kassörn stulit i banken ur kassan.
Vart hade de gått, då?
Jo, fru Amelie hade en bror, som var stans kvickaste
karl, rödaste näsa och lataste subjekt. Han satt på
restaurangerna med de ogifta lektorerna vid gymnasiet och
tävlade i punschdrickning och nidsägeri om stadsborna. Men
han hade familj, och den måste leva, han stod sen
decennier på konkursens rand, måste göra växlar, svåger
Smitthenner fick skriva på och — och lösa in!
Där gingo bankens 10,000.
Och nu gick det inte längre. Han kunde inte längre
fuska i böckerna, och vad värre var: Jeannette, som var
myndig, hade på sitt karska sätt fordrat att få ut sitt
arv, och han hade inte ett öre.
Detta var, vad han först meddelat fru Amelie denna
isiga afton den 7 september år 1893, och därefter hade
han gått en trappa upp till patron Lack.
Sedan han nu tänt sin cigarr, såg han på denne, och
patron Lack såg på honom. Kassör Smitthenner var
patron Lacks vän sen barndomen, helt enkelt därför att
han hade den fullkomligt lugna människans mystiska
makt över den oroliga.
Och i stället för att brusa ut, slå, svära, förbanna, köra
på dörren gjorde patron Lack nu något fullkomligt
riktigt, dessa två gamla vänner emellan.
— Förbanna mig, skrek han, jag kommer att lägga
mig till med helskägg.
Kassör Smitthenner bara rökte och stirrade på honom.
— Begriper du inte, din fårskalle?
7°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
