Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avdelning I - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Doktorn, ja! Nu äro vi där. Var det doktor Moman?
Nej, det var just, vad det inte var. Han förklarade, att
han inte ville sätta sin fot i detta syndens hus.
— Men han var en skicklig ackuschör! sade den alltid
lugna, balanserade och rättvisa fru Lack.
— Ja, då kom han nog, hälsingland! Då han fick
hundra riksdaler per unge! Men nu viftar det inga
hundralappar inom synhåll. Annars skulle han nog
komma! viskade patron Lack. Ty nu viskade han, då
han inte längre hade råd att skrika.
— Du är ofin, Ferdinand! sade fru Lack.
— Jag känner mina svin på gången! svarade patron
Lack.
Men faktum är, att det just var doktor Moman, som
blivit patron Lacks ständiga tanke. Varför? Jo, han hade
fått höra, att doktor Moman, som var aktieägare i
banken ämnade — ja, det är kanske bäst, att jag först
berättar, vad patron Lack gjort.
Han visste, att han närapå grundat banken, att han
varit med från början, att ingen arbetat för den som
han, och huru många gånger hade man icke försäkrat
honom, att han var omistlig.
— Jag fordrar upprättelse! sade den ljuva
barnasjälen. Jag fordrar upprättelse. Jag har offrat mina bästa
år, mitt liv på stån. Jag har offrat min förmögenhet, min
hälsa, allt...
Detta sade han till kassör Smitthenner, som han
alltjämt umgicks med, trots dennes brott, ty patron Lack
var oförmögen att hata.
— ... jag lägger in om avsked efter tjugufem år, och
det skall inte beviljas. Begriper du, Robert?
— Joo! svarade kassörn, som nu rökte pipa, ty han
hade inte längre råd att röka cigarr, och i stället för att
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
