- Project Runeberg -  Planeten Markattan : en liten förhistoria /
93

[MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avdelning II - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

honom i stån, och då och då måste han besöka ett hus,
som kom honom att undra. Det fanns på den tiden, och
finns väl ännu alltjämt, en gata i öbacka, som hette
östanbäcken, där det vid denna tid bodde diverse
hantverkare: snickare, målare, bleckslagare, skomakare för att
inte tala om postiljoner, vedhandlare, skutskeppare,
stadsarbetare och sjöfolk. Det var ingen vidare lång gata, och
den gick i en långsam sväng. Husen voro gamla och nästan
allesammans rödmålade, somliga med gård, trädgårdstäppa,
ett par syrener och en brunn, andra med hög trätrappa
från gatan. Det var en fattig stadsdel, dit man sällan
eller aldrig kom från andra stadsdelar och som man
knappast kände till i resten av stån. Den låg alldeles
nedanför kyrkan, vars vita torn reste sig alldeles som ur
de röda kåkarnas svartlupna tegeltak; och från själva
kyrkbacken med dess susande popplar gick en brant
backe ner till denna gata.

Just i själva hörnet mellan Kyrkbacksgränd och
östan-bäcksgatan låg en röd gård; ett envåningshus med rött
plank och svarttjärad träport, och för fönstren voro
rullgardinerna alltid nerdragna, och de voro blå med vita
slott.

Dit var det Tomas brukade få gå. Och där brukade
han få lämna ett kuvert. Utan utanskrift. Utan nånting.
Han skulle bara säga:

— Det är från patron Lack.

Ibland mottogs han av en gammal gumma, ibland av
en gammal gubbe. Han hade några gånger sett gubben
ute på stån. Liten, släpande ena foten, lite haltande, med
giktringar i öronen, stödd på käpp, med askgrått ansikte
och ett par små, djupliggande ögon, lysande i ansiktet
som blek potatisgrodd i en skum vinterkällare. Och en
dag hörde han någon säga:

7 Nordström

9 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:28:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/markattan/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free