- Project Runeberg -  Planeten Markattan : en liten förhistoria /
123

[MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avdelning II - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

regnade det och skvalade, och hela huset låg svart i
natten, endast i ett enda rum lyste det svagt, där låg
patron Lack påklädd på sin soffa omgiven av sina söner,
och på bordet framför dem låg öbacka stadskarta, som
patron Lack hade på väggen i sitt arbetsrum för alla
brandförsäkringars skull. Tomas for med en blyertspenna
gata upp och gata ner och ledde förhöret, Justus förde
protokoll och Hilarius, den yngste i raden, gemenligen
kallad Hille, tjänstgjorde som sufflör. Han var
rackar-ungen i familjen och kunde allaredan hela stån på sina
fem fingrar, och om någon liten struntbutik glömdes
bort, påminte han ögonblickligen, och sannerligt för Gud,
det fanns inte en butik så liten, att den rymde bara två
sillkaggar och en äggkorg, som inte patron Lack hunnit
besöka och skuldsätta sig i.

— Men, mina älskade små gossar, sade han och
blossade dessemellan på en cigarr, som han tänt, mina älskade
små gossar, ser ni, jag har moträkning.
Brandförsäkringspremier och annonshonorar. Det kvittar, mina älskade
små gossar, det kvittar. Åtminstone i det närmaste.

Men när midnatt klämtade i dövstumskolans
tornklocka strax intill, orkade de inte längre. Då var ändå
inte mer än halva stån genomgången, och någon
minskning i kreditfrekvensen hade de icke kunnat upptäcka,
snarare motsatsen.

— Summera ner nu, lille Justus! sade då patron Lack.
Så går vi och lägger oss sen! Hur mycket är det?

Justus summerade och kom till mellan tre- och
fyratusen. Då strök patron Lack sina mustascher och såg
tankfullt i taket.

— Jaså, inte mera, sade han för sig själv.

— Å ja, jag tycker, det räcker mer än väl! sade den
barske Justus.

123

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:28:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/markattan/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free