- Project Runeberg -  Små Berättelser om Märkeliga Orter i Sverige. Liten geografisk läsebok för barn och ungdom /
13

(1868) [MARC] [MARC] Author: Carl Georg Starbäck - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Dalarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nedstiga i grufvan, vara mycket försigtig, och skjuta
tunnan från väggen, när så behöfves. Arbetarne äro
dock så vana härvid, att deras hustrur ofta stå med
armen slagen om kedjan och sticka på sina
strumpor, medan tunnan sänker dem ned i djupet.

Der nere i djupet — och arbetet försiggår på
1,200 fots djup — är det underligt att vara, och
inga ord kunna måla de känslor, man der erfar.
Allt är så tyst och kolmörkt. Endast då och då
hör man gnisslandet från något uppfodringsverk eller
sången från några arbetare, hvilkas bloss skymta
fram långt bort i gångarne, medan på ett annat
ställe örat träffas af det dofva sorl, som de
underjordiska vattnen förorsaka, då de nedfalla i djupen.
Stundom tycker man sig känna, huru klipphvalfven
darra öfver ens hufvud. Det är något aflägset
bergsskott, som lossas; befinner man sig närmare, gör
det ett obeskrifligt intryck att höra det dofva ljudet
rulla fram genom gångarne. Stundom hör man helt
nära sig en hemsk knäppning, som om ett
klippstycke lossnade ur sina uråldriga fogningar.

Det berättas, att omkring år 1635 framdrogs
ur en brytning nere i grufvan ett lik. Det var en
man, och han var till utseendet så frisk, som om
han omkommit samma dag. Hans klädedrägt var
dock en annan, än som då brukades, och man fann
äfven hos honom några gamla mynt, hvaraf man
kunde sluta, att han legat 200 år i grufvan. Han
hade således omkommit vid något grufras under
Engelbrekts tid på 1430-talet.

År 1719 fanns liket af en helt ung man, som
när han upptogs var så mjuk i kroppen, som om han
varit lefvande. Ingen kände den döde, tills slutligen
en gammal gumma fick se honom och i honom
återfann sin fästman, som för 49 år sedan ensam stigit
ned i grufvan, men aldrig kommit tillbaka. När

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:28:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/markorter/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free