Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han måste i alla fall äta frukost.
»Jo, det har du», försäkrade den andre ivrigt. »Du
minns väl Maggie?»
»Har aldrig haft någonting att göra med henne,
har aldrig ens dansat med henne annat än den där
kvällen.»
»Ja, det var alldeles nog det!» utropade Jim. »Du
dansade med henne och såg på henne, och så var det
slut med alltihop. Du menade nog ingenting med det,
men jag var borta, förstår du, hon såg aldrig åt mig
se’n. Alltid skulle hon fråga efter dig. Hon hade gärna
gjort upp med dig, om du hade velat.»
»Men jag vill inte.»
»Det var detsamma. Jag fick avsked på grått
papper i alla fall.» Han såg beundrande på Martin. »Hur
bär du dig åt?»
»Jag bryr mig inte om dom.»
»Du menar att du låtsas så?» frågade Jim ivrigt.
Martin tänkte efter ett ögonblick, så sade han:
»Kanske det också slår in, men jag tror att det är
annorlunda med mig. Jag har aldrig brytt mig om flickor
— mycket. Kan du låtsas att du inte gör det, går
det antagligen också bra.»
»Du skulle ha varit borta vid Reley’s lada i går kväll»,
bytte Jim om samtalsämne. »Boxhandskarna kom
fram, må du tro. Där var en kvanting från West
Oak-land. De kallade honom ’Råttan’. Hal som silke.
Ingen kunde grabba honom. Vi önskade alla att du
varit där. Var var du?»
»I Oakland», svarade Martin.
»På teatern?»
Martin sköt undan sin tallrik och steg upp.
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
