- Project Runeberg -  Martin Eden /
128

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äventyr. »Havslyrik» kallade han dem, och han tyckte
själv att de voro det bästa han hittills gjort. Det var
trettio stycken och han hade dem färdiga på en månad

— han skrev ett poem om dagen, sedan han slutat sitt
vanliga pensum av prosadiktning, och ett sådant
dags-arbete var lika mycket som en vanlig tränad
författare hann med på en vecka. Arbetet betydde ingenting
för honom — det var egentligen inte något arbete.
Han höll på att lära sig tala, och all den skönhet och
allt det underliga, som i åratal legat i bojor bakom hans
stumma läppar, strömmade nu fram i en vild och
kraftig flod.

Han visade inte sin »Havslyrik» för någon, inte ens
för redaktörerna. Han hade fått misstro till dem. Men
det var dock icke denna misstro som avhöll honom från
att skicka bort »Havslyrik». Honom förekommo
dikterna så vackra, att han ville spara dem för att dela
dem med Ruth en gång, långt borta i en gyllne framtid,
då han skulle våga läsa för henne vad han hade skrivit.
Till dess gömde han dem, läste dem gång på gång högt
tills han kunde dem utantill.

Han levde varje minut av de timmar han var vaken,
han levde till och med i sömnen, då allt vad han tänkt
och gjort under dagen kom tillbaka i drömmarnas
groteska och omöjliga form. Han vilade i själva verket
aldrig, och en svagare kropp och mindre stark hjärna
skulle alldeles ha dukat under. Hans sena
eftermid-dagsbesök hos Ruth voro nu mera sällsynta, ty juni
nalkades då hon skulle ta sin examen och lämna
universitetet. Filosofie kandidat! — När han tänkte på
det, tycktes hon honom fly undan snabbare än han
förmådde följa med.

128

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/martineden/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free