- Project Runeberg -  Martin Eden /
129

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon gav honom en eftermiddag i veckan, och som han
kom sent, stannade han vanligen till middag och musik
efteråt. Detta var hans bemärkelsedagar.
Atmosfären i huset, en sådan motsats till den vari han levde,
och hennes blotta närhet kommo honom varje gång att
allt fastare gripa om sitt beslut att stiga mot höjderna.
Trots allt vackert som bodde inom honom, trots det
nästan plågande begäret att skapa, var det för henne
han kämpade. Han var först och sist älskare. Allting
underordnade han kärleken. Större än de äventyr
han skapade i sin tankevärld var hans kärleksäventyr.
Världen i och för sig var icke så häpnadsväckande trots
sina atomer och molekyler; vad som gjorde den
häpnadsväckande var att Ruth levde i den. Hon var det
mest underbara han någonsin känt, drömt om eller
anat.

Men han kände sig alltid nedstämd av att hon var
så avlägsen. Hon var så långt borta ifrån honom, och
han visste inte hur han skulle kunna närma sig henne.
Han hade alltid haft tur hos kvinnor av sin egen klass,
men han hade aldrig älskat någon av dem, men henne
älskade han, och det var icke nog med att hon tillhörde
en annan klass. Hon var någonting alldeles för sig,
så till den grad, att han inte visste hur han skulle
närma sig henne som älskare. Visserligen var det
sant, att allt eftersom han förvärvade kunskaper,
minskades avståndet, i det han kunde tala hennes språk och
gemensamt med henne glädjas åt nya tankar; men de
tillfredsställde icke älskarens begär. Hans fantasi
hade gjort henne helig, för helig, för förandligad för
att hon skulle ha någon lekamlig frändskap med
honom. Det var hans egen kärlek som stötte henne

Martin Eden. 9.

129

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/martineden/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free