- Project Runeberg -  Martin Eden /
145

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skulle ha förvånat honom, om han inte trott sig kunna
räkna ut att det berodde på att den inte var så ny för
henne som för honom. Han fann att Arthur och
Norman trodde på evolutionen och hade läst Spencer,
ehuru han inte tycktes ha gjort något levande intryck
på dem, medan den unge mannen med glasögonen
och stora peruken, Will Olney, gäckande upprepade
epigrammet: »Det finns ingen annan gud än den

Ofattbare, och Herbert Spencer är hans profet.»

Men Martin förlät honom det, ty han hade börjat
upptäcka att Olney inte var kär i Ruth, och han kom så
småningom på grund av åtskilliga små iakttagelser
under fund med att han hade en bestämd motvilja för
henne. Detta kunde Martin inte förstå. Det var ett
fenomen som han inte fick att stämma överens med
alla de andra fenomenen i universum. Icke desto
mindre kände han sig ledsen på den unge mannens
vägnar för den stora bristen i hans natur, som hindrade
honom från att rätt uppskatta Ruths finhet och
skönhet. De cyklade utåt landet ibland om söndagarna
och Martin hade flera tillfällen att iakttaga det
väpnade stillestånd som existerade mellan Ruth och Olney.
Denne höll sig mest till Norman och lämnade Ruth helt
och hållet åt Arthur och Martin, för vilket han var
synnerligen tacksam. Dessa söndagar voro riktiga
festdagar för Martin, mest därför att han fick vara
tillsammans med Ruth, men också därför att de satte
honom i tillfälle att komma på god fot med ett par unga
män av hennes klass. Trots deras många år av
disciplinerad uppfostran, fann han sig vara deras jämlike i
intellektuellt avseende, och de timmar han tillbragte
tillsammans med dem i livliga samtal gåvo honom en

Martin Eden. 10.

145

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/martineden/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free