- Project Runeberg -  Martin Eden /
158

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lågo glömda på marken. Till sist såg han på solen
och mätte dess höjd över horisonten. Han samlade
ihop sina papper.

»Det hade jag glömt», sade hon hastigt. »Jag vill
så gärna höra.»

Han läste en historia för henne, en som han ansåg
vara en bland sina bästa. Han hade kallat den »Livets
vin», och det vin som stulit sig in i hans hjärna medan
han skrev den stal sig in i hennes under det han läste
den. Det låg någonting trolskt i den originella
uppfattningen. Hela den gamla eld och passion med
vilka han skrivit den föddes på nytt inom honom, och
han fördes hän så att han blev både blind och döv för
dess fel. Men sådant var icke förhållandet med Ruth.
Hennes övade öra upptäckte svagheterna och
överdrifterna, den uppstyltning som kännetecknar
nybörjaren, och hennes slutliga omdöme var att historien
var amatöraktig, fast hon inte sade honom det. I
stället påpekade hon några mindre brister och
försäkrade att hon tyckte om historien.

Men han kände missräkning. Hennes kritik var
rättvis, det medgav han, men han hade icke låtit henne
ta del av vad han gjort för att hon skulle sätta bockar
som i en skolkria. Detaljerna spelade ingen roll —
det blev nog bra med dem. Han kunde lära sig att
rätta dem. Ur rama livet hade han gripit fatt i
någonting stort och försökt att fängsla det i sin historia, och
det var detta han hade läst för henne, inte en samling
satser och bisatser inom komma och semikolon. Han
ville att hon skulle förnimma detta stora med honom,
det som han sett med sina egna ögon, format i sin hjärna
och med egen hand skrivit ned i ord. Men han hade

158

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/martineden/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free