Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som en dåre, älskling, och jag känner mig alldeles yr
i huvudet av glädje.»
»Jag är glad åt att jag är kvinna, Martin — du käre»,
sade hon efter en lång suck.
Han tryckte henne om och omigen i sina armar och
så frågade han:
»Och du? När förstod du det först?»
»Å, jag har förstått det hela tiden, nästan från
bör j an.»
»Och jag har varit blind som en flädermus!»
utropade han. »Aldrig drömde jag om det förrän nu när
jag . . . när jag kysste dig.»
»Jag menade inte så.» Hon drog sig litet bort och
såg på honom. »Jag menade att jag visste att du
älskade mig nästan från början.»
»Och du?» frågade han.
»Det kom över mig helt plötsligt.» Hon talade
långsamt. »Jag visste det inte förrän du lade armen
omkring mig. Och jag hade aldrig någon tanke på
att gifta mig med dig förrän just nu. Hur lärde du
mig att älska dig?»
»Jag vet inte», skrattade han, »om inte genom att
älska dig. Ty nog älskade jag dig tillräckligt för att
smälta ett hjärta av sten, så mycket mera då hjärtat
hos en levande kvinna som du.»
»Det här är så annorlunda än jag tänkte kärleken
skulle vara», sade hon plötsligt.
»Hur trodde du den skulle vara då?»
»Jag trodde inte den skulle vara som det här.» Hon
såg honom i ögonen när hon sade det, men hennes
blickar sänktes då hon fortsatte: »Ser du, jag vet
inte alls hur detta gick till.»
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
