- Project Runeberg -  Martin Eden /
260

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hennes jag i uppror. Det var i sådana ögonblick hon
kände hur utan all gräns hon älskade Martin, ty det
var nästan som en svimning av lust att känna hur
hans armar lågo omkring henne och riktigt gjorde henne
illa genom häftigheten av sitt grepp. I sådana
ögonblick fann hon en ursäkt för förräderiet mot sina
ståndslikar, för våldförandet av sina egna höga ideal
och, framför allt, för sin olydnad mot far och mor. Det
pinade dem att hon skulle älska denne man. Ibland,
när hon var borta från honom, pinade det också henne.
Men när hon var hos honom — å, hur hon älskade
honom, med en kärlek som var starkare än hon själv.

»Den här influensan är ingenting att tala om», sade
han. »Den ger en otäck huvudvärk, men det är
ingenting att jämföra med en riktig reumatisk rosfeber.»

»Har du haft det då?»

»Ja, i en liten hemlig koloni av trettio spetälska på en
av de Hawaiiska öarna.»

»Varför reste du dit?» — en sådan vårdslöshet
syntes henne rent av brottslig.

»Därför att jag inte visste det», svarade han. »Jag
hade ingen aning om spetälska. När jag rymde från
skonaren och kom i land,begav jag mig inåt ön för att
inte bli upptäckt. I tre dagar levde jag på
guavafruk-ter, ohiaäpplen och bananer som växte vildt i skogen.
Fjärde dagen upptäckte jag fotspår. Jag följde dem
och tre timmar efteråt befann jag mig i en liten dal
omgiven av lavatoppar. Där funnos åtta eller tio
hyddor. Så snart jag fick syn på deras invånare,
förstod jag vart jag kommit — en enda blick var nog.»

»Vad gjorde du då?» frågade Ruth andlöst.

»Det fanns ingenting att göra. Deras ledare var en

260

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/martineden/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free