Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lösa i att försöka övertyga henne och hennes man, och
fastän det hela var orimligt, beslöt han att ge med sig.
»Nåja», sade han, rev manuskriptet i bitar och
kastade det i papperskorgen; han kunde lugnt göra det, ty
ett maskinskrivet exemplar fanns hos en tidskrift i
New-York. Marian gjorde en rörelse mot papperskorgen.
»Får jag?» frågade hon.
Han nickade och beti aktade henne, när hon plockade
upp pappersbitarna och stoppade dem i sin kappficka.
Hon påminde honom om Lizzie Conolly fastän det var
mindre eld och liv hos henne än hos den andra flickan.
Men de voro i alla fall ett par, i dräkt och hållning, och
han log för sig själv, när han kom att tänka på hur de
skulle ta sig ut i mr Morses förmak. Men löjet dog
strax bort och han kände sig ensam. Hans syster,
som satt här, och det Morseska förmaket voro
milstenar på den väg han tillryggalagt. Han betraktade
hängivet sina böcker. De voro hans enda kamrater.
»Vad var det du sa’?» for han plötsligt upp.
Marian upprepade sin fråga.
»Varför jag inte skaffar mig arbete?» Han brast i
ett skratt, som inte lät riktigt hjärtligt. »Det är väl
din Hermann, som har sagt det där?»
Hon skakade på huvudet.
»Narras inte», sade han strängt, och nu såg han att
han haft rätt.
»Då skall du vara snäll och hälsa din Hermann från
mig, att han sköter sig själv, att om jag skriver en dikt
om en flicka han sällskapar med, kan han få ha ett ord
att säga, men det är också allt. Förstår du?»
»Jaså, du tror int« att jag skall lyckas som författare?»
fortsatte han. »Du tror inte att jag duger till det,
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
