Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biologien», fortfor Martin. »Edra slutledningar äro
fullkomligt desamma som i de böcker ni måste ha
läst.»
»Det gläder mig», blev svaret. »Att mina ytliga
kunskaper sätta mig i stånd att nå sanningen på
genvägar, är ju högst tillfredsställande. För min del
grubblar jag aldrig över om jag har rätt eller inte.
De slutgiltiga sanningarna kan man ändå aldrig nå
fram till.»
»Ni är en lärjunge av Spencer», utbrast Martin
triumferande.
»Jag har inte läst honom sedan jag var yngling, och
allt vad jag då läste var hans ’Uppfostran’.»
»Den som ändå kunde samla vetande så där . . .
så där vårdslöst», sade Martin en halvtimme senare.
Han hade försökt att noga analysera Brissenden.
»Ni är en ren dogmatiker, och det är det som gör det
så märkvärdigt. Ni konstaterar med fullkomlig
bestämdhet de senaste fakta, som vetenskapen varit i
stånd att fastslå endast genom posteriori-resonemang.
Ni hoppar rakt på den riktiga slutledningen. Ni
tycks genom någon övernaturlig process finna vägen
till sanningen med ljusets hastighet.»
»Ja, det var just vad som alltid förbryllade fader
Joseph och broder Dutton», svarade Brissenden.
»Nej, nej», tilläde han, »jag är ingenting alls. Det
var en lycklig slump av ödet som skickade mig till
en katolsk skola för att uppfostras. Var har ni lärt
er vad ni kan?»
Och medan Martin berättade honom det, studerade
han Brissenden mycket noga, från det långlagda, fina,
aristokratiska ansiktet och de hängande skuldrorna
314
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
