- Project Runeberg -  Martin Eden /
388

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han bläddrade i häftet. Jo, där var »Dagsländor»,
utstyrd med ett snirklat överstycke och med symboliska
teckningar i marginalerna. På motstående sida fanns
ett porträtt av sir John Value, den brittiske
ambassadören. En not av redaktionen meddelade att sir
John Value sagt att det inte fanns några skalder i
Amerika — och så hade The Parthenon publicerat
Brissendens dikt! Cartwright Bruce betecknades som
Amerikas störste kritiker, och man anförde hans
yttrande att »Dagsländor» var den mest geniala dikt
som någonsin skrivits i Amerika.

»Det var bra att du dog, gamle Briss», mumlade
Martin och lät tidskriften falla ned på golvet.
»Stackars Briss, du skulle aldrig ha förlåtit mig, om du
kunnat se alla de här dumma noterna och svulstiga
reklamerna. »

Han steg upp och fick fatt i en gammal kartong som
en gång innehållit skrivmaskinspapper. Han gick
igenom dess innehåll och fann elva dikter som hans vän
skrivit. Han rev sönder dem och kastade dem i
papperskorgen. Det skedde långsamt, och när han slutat,
satte han sig på sängkanten och stirrade framför sig.

Hur länge han satt så visste han inte själv, tills
han plötsligt som i en vision såg framför sig en lång,
horisontel, vit linje. Det var besynnerligt. Men hur
han betraktade den, såg han att det var ett korallrev,
svept i rök av Söderhavets vita bränningar. Invid
korallrevet såg han en liten kanot. I aktern stod en
ung, bronsfärgad gud med ett scharlakansskynke om
höfterna och sänkte paddelåran i vattnet. Han kände
igen honom. Det var Moti, yngste son till Tate,
hövdingen, och detta var Tahiti, och bakom det ry-

388

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/martineden/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free