Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han sträckte sig över bordet efter anvisningen. Men
Bernard Higginbotham lade hastigt handen på den.
»Jag går in på det. . . naturligtvis.»
När Martin kom upp i spårvagnen, kände han sig
både trött och sjuk. Han såg upp på skylten.
»Ett sådant svin! Ett sådant ärkesvin!» mumlade
han.
När Mackintostis Magazine kom ut med
»Spåkvinnan » med randteckningar av Berthier och Wenn, glömde
Hermann von Schmidt att han kallat verserna
oanständiga. Han talade om för vem som ville höra, att
det var hans hustru som inspirerat dikten, lagade att
nyheten nådde en reporters öron och fick så besök av
reportern och en fotograf. Resultatet blev en hel sida
i ett söndagsnummer, fylld med fotografier och
idealiserade teckningar av Marian med en mängd intima
detaljer om Martin Eden och hans familj jämte »Spåkvinnan»,
satt med stora typer, efter särskilt medgivande av
Mackintosh’s Magazine. Det väckte formlig
uppståndelse i grannskapet, och fruarna voro icke litet stolta
över att vara bekanta med den store författarens syster,
medan de som inte kände henne genast började närma
sig. Hermann von Schmidt gnuggade belåtet händerna
i sin lilla verkstad. »Bättre än annonsering», sade
han till Marian, »och så kostar det ingenting.»
»Skulle vi inte bjuda honom på middag?» föreslog
han.
Och Martin kom på middag tillsammans med den
tjocke slaktaren och hans ändå tjockare fru och ännu
en del andra av sin svågers affärsvänner, vilka kunde
ha godt av att veta att han verkligen var så nära släkt
med den ryktbare författaren . . . det skulle bli till
425
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
