- Project Runeberg -  Mary Reed : de spetälskas missionär /
52

(1915) [MARC] Author: John Jackson With: Frederick Brotherton Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Själars pånyttfödelse (1896)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IOI

skrivit: »Mina tankar hava varit på väg till ditt hem i
fjärran land. När vi ej höra något från dig var eller
varannan vecka, kan jag ej låta bli att känna mig orolig
för dig. Det är nu tre veckor sedan vi hade brev. När
vi höra oftare ifrån dig, är det, som om du ej vore så
långt borta. Skriv ofta, åtminstone ett brevkort, så att
vi ofta få höra om dig, så länge jag är kvar här nere.

- Bed, att jag måtte vara redo, när han kallar. —
Gud är mig mycket nära. Han har varit god mot dig
och mot mig.» Utan att vilja på ett ogrannlaga sätt
vidröra en sorg sådan som denna kunna vi ej annat än
känna oss tacksamma för ett sådant vittnesbörd som
detta, tacksamma över att modern, som mest av alla
kunde hava frestats att knota under ett så tungt slag.
erkänner Guds godhet mitt under sorgen.

En rörande livsbild tecknas för oss i ett brev från detta
år. Den är ty värr typisk för många bland Indiens
tusentals spetälska. »Min lilla Rebli», skriver Mary Reed,
»gifte sig, när hon var elva år, och säger, att hon hade det
gott hon sin man och sin svärmor under två års tid, till
dess märken av den fruktade sjukdomen visade sig i
hennes ansikte. Hon blev då avskild från de övriga i
hemmet och fick ett hörn av ladugården till bostad. Där
skulle hon sova om nätterna och intaga sina måltider,
men hela dagen måste hon arbeta tungt ute på fältet.
Hon säger, att de voro mycket hårda mot henne i
hemmet, och att hennes hjärta var fullt av sorg över det
lidande, som drabbat henne. Slutligen försökte de driva
henne ensam ut i världen, men hon vägrade att gå. För
ungefär ett år sedan kom en av mina medhjälpare vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/maryreed/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free