- Project Runeberg -  Mästerstycken i Statens historiska museum. Häfte 1. /
4

(1912) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

borrade man ofta från båda sidorna, så att fördjupningarna möttes och bildade hålet. En mängd i Sverige funna stenyxor med ofullbordadt hål visa, att man gått till väga på detta sätt. Andra stenyxor — och bland dem flera båtformiga hammare — med ännu icke färdigborradt hål upplysa oss om, att man redan i denna aflägsna tid gjort en uppfinning, hvarigenom mycket arbete insparades. I stället för att borra med en solid träpinne, anväde man ett ihåligt stycke trä eller ben; hela stenmassan i det blifvande hålet behöfde då ej nötas bort. Innan hålet blef färdigt, hade det en uppstående tapp i midten, hvilken lätt kunde brytas loss. Samma princip användes i våra dagar vid borrandet af spränghålen i tunnlar och af stålkanonernas rör. De ingeniörer, som begagna sig af denna, i deras ögon "nya" uppfinning, hafva ingen aning om, att uppfinningen för första gången gjordes för mer än 4000 år sedan. Den var således ej ny, när den för andra gången gjordes på 1800-talet efter Kr. föd.

De vackra båtformiga stenhammarna äro svenska arbeten, gjorda af våra förfäder årtusenden förr än den "historiska" tiden vanligen anses börja i vårt land. Redan under den period af stenåldern, som vi kalla gånggrifternas, — och långt därförut, — bodde nämligen våra förfäder, svearna och götarna, här i landet.

Att dessa stridshammare verkligen äro gjorda i Sverige, bevisas icke endast däraf, att en mängd halffärdiga sådana anträffats i jorden inom olika svenska landskap, utan också däraf, att flera hundra sådana yxor äro kända från Sverige, under det att de i andra delar af det germanska området antingen äro sällsynta, eller helt och hållet saknas.

I Finland äro flera båtformiga stenhammare funna, vittnande om en svensk bosättning öster om Bottniska viken redan i det 3:dje förkristna årtusendet. Snart förändras deras form där något, så att man utan svårighet kan se skillnaden mellan dem och de i Sverige vanliga.

        

Plansch 2.



Fig 1. Flintdolk med fäste af flinta. Längd 25,1 cm.

Funnen i en år 1875 undersökt graf vid Karleby Utbogården i Vätergötland, nära Falköping. Grafven, en stor hällkista, med en halfrund öppning i den södra gafveln, innehöll lämningar af mer än 60 personer, hvilka begrafts obräda, samt en mängd vapen af flinta och andra föremål från stenålderns sista period; äfven ett par små bronser hittades där.

Svenskt arbete från tiden omkring år 2000 före Kr. föd.

Statens Historiska Museum, n:r 5386.

        

Fig. 2. Flintdolk med fäste af flinta. Längd 31,1 cm., klingans bredd 7,4 cm.

Funnen Köinge socken, Halland.

Förfärdigad i Sverige vid ungefär samma tid som den föregående.

Statens Historiska Museum, n:r 8325:38.

        

Fig. 3. Flintdolk med fäste af flinta. Längd 26,1 cm.

Funnen Skåne.

Förfärdigad i Sverige vid ungefär samma tid som de båda föregående.

Statens Historiska Museum, n:r 12766.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/master1/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free