- Project Runeberg -  Mästerstycken i Statens historiska museum. Häfte 1. /
5

(1912) [MARC] Author: Oscar Montelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Flintdolkar af samma form som de här afbildade förekomma talrikt i de Skandinaviska länderna. Äfven i den del af norra Tyskland, där germanska folk bodde under stenåldern, har man funnit dylika dolkar. Men i andra länder saknas de, hvilket är af stor vikt. För det första, emedan det bevisar, att dessa för sin tid präktiga vapen äro förfärdigade här, i den germanska Norden. Men för det andra, emedan det visar icke endast, hvilken stor skicklighet nordborna förvärfvat i flintans behandling, utan äfven —i likhet med de redan omtalade vackra stridsyxorna af sten — hvilken förmåga våra förfäder redan för 4000 år sedan hade att åt sina arbeten gifva smakfulla former.

Äfven om vi ej tänka på det förhållande, att flintdolkar af denna typ ej finnas utom vår Nord, stå dessa vapen utan något motstycke såväl i Europas andra länder som i Österlandet. Väl känner man flintdolkar från många andra länder, men endast klingan är af flinta; fästet har varit af trä eller ben. Äfven i Norden voro de flesta flintdolkarna af delta slag, men dessutom hade man här, och endast här, dolkar äfven med fäste af flinta. Emedan hela vapnet då måste vara af ett stycke, mötte dess förfärdigande stora svårigheter, — i synnerhet när det gällde att göra så stora dolkar som fig. 2, — och dessa praktstycken måste ha varit mycket kostbara.

Den smak för lyx, som man ansett vara utmärkande för senare tiders svenskar, hafva dessas förfäder således haft årtusenden tidigare.

I Egypten har man i senare tid uppgräft åtskilliga synnerligen väl knackade arbeten af flinta, och mången, som ej känner till, hvad man funnit i vår jord, föreställer sig, att dessa egyptiska flintor äro öfverlägsna alla andra. Vid en närmare granskning visar det sig emellertid, att de nordiska dolkarna, spjutspetsarna och pilspetsarna af flinta icke endast äro slagna med samma häpnadsväckande skicklighet som de egyptiska, utan att de äfven — och det gäller särskildt om de här afbildade dolkarna — i formens skönhet och fulländade symmetri öfverträffa allt hvad som uppgräfts i Egypten. Det eleganta sätt, hvarpå fästets och klingans linier öfvergå i hvarandra, vittnar om en öfverlägsenhet, som man ej skulle hafva väntat hos arbeten, utförda i den aflägsna Norden för så lång tid sedan.

        

Plansch 3.



Fig. 1. Stor, präktig bronsyxa utan skafthål, nu betäckt af en ovanligt vacker blågrön ärg. Längd 36,5 cm.; bredd vid eggen 15,5 cm.

Funnen vid Knifvinge i Vreta klosters socken, Östergötland.

Denna genom sin ädla form utmärkta yxa är förfärdigad här i Sverige mot slutet af den svenska bronsålderns första period, således vid midten af det andra årtusendet före Kristi föd.

Statens Historiska Museum, n:r 10505.

Liksom andra bronsyxor utan skafthål har denna varit fästad i skaftet på samma sätt som många stenyxor, hvilka icke hafva något hål för skaftet: yxan har nämligen varit instucken i den klufna ändan af det knäböjda skaftet och kvarhållits på sin plats genom en smal läderrem eller dylikt. De upphöjda kanterna, som ses på många bronsyxor, men som naturligtvis ej kunde finnas på stenyxorna, hindrade yxan under begagnandet att vrida sig i skaftet.

        

Fig. 2. Spjutspets af brons, med rund holk för spjutskaftet; liksom på de flesta andra spjutspetsar finnes det ett hål i holken för en tvärsigenom skaftets främre ända gående sprint, som höll spjutspetsen kvar på skaftet. Längd 22,1 cm.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/master1/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free