Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
äro endast olika sidor af samma sak. Både
erfarenheten och tänkandet åberopas såsom stöd för dessa
satser. Vi instämma gerna i den anförda hufvudsatsens
torra del: det finnes ingen materia utan kraft,
nämligen i den af förf. sjelf åsyftade meningen, att, om
det finns ett verkligt tin^, ett för sig bestående
föremål, hos hvilket vi upptäcka en materia, så upptäcka
vi der äfven alltid en kraft. Detta följer ur materiens
och det verkliga eller sjelfständiga föremålets begrepp.
Ty materien såsom blott sådan är det passiva och
således också osjelfständiga, hvilket sålunda aldrig
ensamt kan bilda ett (relativt) sjelfständigt föremål,
utan då fordrar jemte sig något, som åt tinget kan
beskära den erforderliga graden af sjelfständighet,
och detta något måste då vara en kraft. Men
hvarföre måste det vara en kraft?
Hvad är det vi i sjelfva verket mena med det,
som vi kalla en kraft? Vi säga, att en kraft varit
verksam, hvarheldst en förändring timat, en
verklighet inträdt, som i förevarande sammanhang icke förut
var förhanden. Om en sten befinnes klufven i tvenne
delar, så måste det varit en kraft, som skiljt dem åt.
Om ett träd, som förr var tio alnar högt, nu är elfva,
så måste det bero derpå, att kraft varit verksam i
trädet. Om en gosse, som förut kunde fyra böcker
af Euklides, nu kan fem, så måste en kraft dervid
varit använd. Med ren passivitet åstadkommes
ingenting af allt det, som sker i verlden; det måste också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
