Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Det gör också ingenting, om materialisten har
rätt äfven i det, att materien aldrig skall upphöra,
eller att det icke skall komma en tid, då materien
ej finns. Deraf följer alldeles icke, att allt verkligt
är materiellt. Det kan finnas en tidlös existens, och
i den kan finnas den immateriella verklighet, soni ej
finnes i tiden.
Vår sak med materialisten beror således derpå,
om det kan eller icke kan finnas en tidlös existens.
I sjelfva verket hafva vi härmed gjort ett större
medgifvande, än vi — åtminstone for tillfället — voro
tvungna att göra; ty äfven om ingen annan verklighet
funnes än den, som faller i tiden, och materien
fortvarar hela tiden igenom, så följer deraf icke ännu, att
det materiella är det enda verkliga, eftersom det ju
också kunde finnas något immateriellt, som med
materien delade samma egenskap af oändlig perduration.
Men den saken kunna vi här lemna derhän. Vi låta
saken bero på det ofvan sagda. Materialisten må
hafva rätt, ifall han kan ådagalägga, att det ej finnes
en tidlös existens; men också blott i det fallet.
Hvilket är det enda sätt, hvarpå man kan
ådagalägga, att någonting icke finnes? — Det enda sättet
är det, att man uppvisar, att sakens befintlighet vore
en motsägelse. Jag upprepar, att detta är det enda
sättet. Ty hvilket sätt skulle man annars använda?
Erfarenheten, det experimenterande förfarandet?
Gerna; men saken förhåller sig — olyckligtvis för mate-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
