Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
verklighet är evigheten fråntagen, hvaraf då skulle
följa, att hon icke vore den fullständiga verkligheten.
Vi kunna upplysa detta med en bild. Det är bekant,
att om en ljusstråle får falla genom ett prisma, så
bryter han sig i sju hufvudfärger med oändligt fina
öfvergångar från den ena till den andra. Man må
genomlöpa hela denna series af färger, och man skall
ingenstädes påträffa det rena ljuset, men man skall
icke heller i denna series kunna uppleta ett enda
ljus-nioment, som icke återfinnes i den obrutna strålen.
Färgserien innehåller alldeles intet nytt ljus, som den
ofàrgade strålen icke ägde, utan det är den ofärgade
strålens lju$, som i färgserien förekommer brutet eller
fördeladt. Så ungefär är tiden en i oändlighet bruten
reflex af evighetens rena ljus. Öfvergången från tid
till evighet är då icke att jemföra med öfvergången
från en färgbrytning till. en annan, utan är i stället
att jemföra med färgbrytningens upphörande, det
ljusbrytande prismats borttagande och det rena ljusets
inträdande. Den menniska, som dör, .kommer icke in
i evigheten på det sättet, som man från en föregående
tidpunkt öfvergår till en efterföljande; utan en
menniskas död betyder hela den oändliga förgångna och
hela den oändliga tillkommande tidsseriens indragande
i det tidsögotiblick, som för henne såsom menniska
(d. v. s. såsom fullt fri varelse) är detv sista i detta
lifvet: det är detta sista ögonblick som för henne
omsättes i ett tidlöst nu; och derföre att detta sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
