Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
tusen år sen eller vara att vänta först oni tusen år —
måste sålunda, i namn af sin egen natur och på det
att de må kunna vara identiska med sig sjelfva och
sålunda slippa att bryta mot tankens första lag,
ovilkorligen fordra, att det, som är nödvändigt, förblifver
orubbadt. Men detta är tydligen just det, som vi
ofvan uttryckte med de orden, att det nödvändiga är
det, som af allt fordras eller af allt bestämmes till
att vara just det som det är: det nödvändiga är det
af allt fordrade eller allbestämda. Att detta nu icke
af några omständigheter kan ändras, det faller af sig
sjelft; ty hvilka skulle väl de omständigheter vara,
som fordrade en förändring, när allt redan är
upptaget med att fordra, att det är som det är? I
uttrycket "allt fordrar" är också inbegripen den tanken,
att alla omständigheter fordra just det, som är i
fråga; och då finnas ju inga omständigheter qvar, som
kunna medgifva, ännu mindre fordra eller åstadkomma
motsatsen.
Det ligger sålunda i det nödvändigas natur, att
det ej kan vara annorlunda, än det är. Och derföre
att lagen uttrycker det nödvändiga, uttrycker han
också det, som icke kan vara annorlunda. Detta är
den grund, på hvilken hvilar oföränderligheten af all
lag, följaktligen äfven af all naturlag.
Vi medgifva således gerna, att det under alla
omständigheter, således också i alla tider och på alla
rum förhåller sig så, som en naturlag uttrycker och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
