Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET.
Naturlagarne och underverken. — Underverket såsom ett
underligt. — Huru uppstår det underliga? — Inflytelser på
det döda från det lefvande. — Inflytelser på det opersonliga
från det personliga. — Grader och gränser i dylika
inflytelser. — Sättet för giltiga bevis mot föregifna underverk. —
Bristande insigt i beskaffenheten af det område inom den
opersonliga verlden, som gränsar närmast intill den personliga. —
Slutresultat. — Underverket såsom ett beundransvärdt.
Här gäller intet undantag, ingen eftergift,
och ingen tänkbar makt skulle vnrn i stånd
att sätta sig öfver denna nödvändighet.
L. BOciineb.
Hvad som ej erhåller sin förklaring i
tingens naturliga sammanhang är derföre ej
onaturligt eller öfvernaturligt utan förbehålles
endast den framskridande kunskapen såsom
en ännu olöst gåta, såsom än ett mörker att
skingra.
L. BOciinkr.
Och så stirrar vilrt förstånd på ett under,
som det — ursprungligen sjelf skapat.
L. Büchner.
Naturen förbinder ingen öfver lians sjills
eller sinnens förmåga.
Thorild.
D:r B. drar af naturlagarnes oföränderlighet och
allmängiltighet dels den slutsatsen, att under äro
omöjliga, dels den, att det icke finnes något förnuft, som
regerar verlden. Vi skola ett ögonblick dröja vid
dessa slutsatser.
Hvad först och främst undret angår, så är det
naturligtvis riktigt, att då ingen nödvändighet kan
upphäfvas och sålunda ingen nödvändighet uttryckande
lag kan suspenderas, så kan detta öde icke heller nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
