Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
öfver en mängd naturforskare, hvilka förmenat sig
hafva uttömt all erfarenhet, när de märkte sig stå vid
gränsen af den på sinneverlden riktade erfarenheten,
och derföre trott sig i naturens lagar, äfven de, hvilka
uttrycka, hvad hon är såsom natur, och ingenting
annat, finna lagarne för all verklighet och ansett sig
berättigade att utmönstra allt det, som ur dessa lagar
ej lät sig begripas. Och för den, som utgår från den
förutsättningen — tilläfventyrs för ett religiöst och
sedligt lif behöfver den förutsättningen — att det
jemte naturens verld af ofria ting också finnes en
personlig verld som är fri, samt att den senare då är
högre, måste filosofernas skuld förefalla betydligt
lindrigare än de nämnda naturforskarnes; ty om det
ock innebär ett misstag att behandla det lägre efter
samma lagar som det högre och sålunda deri inlägga
mera än hvad deruti finns, så är detta misstag dock
icke för den menskliga rättskänslan så upprörande
som det misstag man begår då, när man behandlar
det högre, såsom om det vore ett lägre. Så ungefär
är det för oss mera upprörande att tänka på den
afrikanska negerhandeln, som innebär en behandling
af menniskor, såsom om de vore djur, än på t. ex.
arabens kärlek för sin häst, åt hvilken han ger nästan
ett menniskovärde; eller ifall detta sista exempel
skulle anses alltför hedrande för filosoferna: tanken
på slafhandeln upprör oss långt mer än tanken på
en gammal gumma, som förr hade mycken kärlek att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
