Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
gångsrik undersökning, än hittills åt henne blifvit
egnad, torde det i många fall vara minst sagdt
oförsigtigt att i detalj vilja uppdraga gränserna för
möjligheten af den ena verldens inflytelser på den andra.
Våra undersökningar angående de s. k. undren
hafva sålunda ledt till följande resultat:
l:o. Det ligger i de opersonliga föremålens och
i den personliga verldens begrepp, att de måste äga
vissa för hvardera ovilkorligen förbindande lagar,
hvilka uttrycka just deras väsen och som icke kunna
brytas, icke ens af Gud sjelf (icke derföre — för att
tala efter menniskosätt — att han icke skulle kunna
bryta dem, om han ville, men han kan icke vilja
bryta dem, emedan de just äro de formella uttrycken
af hans eviga vilja med afseende på de personliga
och de opersonliga föremålen).
2:o. Dessa lagar innebära också en viss gräns
för möjliga inflytelser af den personliga verlden på
den opersonliga, och denna gräns kan af ingen
person, lägre eller högre, någonsin öfverskridas.
3:o. Men, om det finns lägre och högre
personligheter, såsom det finns lägre och högre opersonliga
väsen, så måste, just på grund af naturens lagar, inom
den ofvan angifna för ingen öfverstigliga gränsen,
finnas trängre gränser, i den mån personerna stå lägre,
men då också mera utvidgade gränser, i den mån
personerna stå högre. Tilldragelser, hvilka uttrycka på
den opersonliga verlden skeende inflytelser från den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
