Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
stone alltid den egenskapen att icke vara identiskt
med E, icke ined F, icke med G o. s. v. i oändlighet.
Låtom oss då antaga, att vi hafva ett föremål, D,
som i tiden är verkligt. Hvarje punkt af D:s hela
existens är då fylld af en D tillkommande verklig
egenskap, hvilken uttrycker att D då är precist hvad
det är och ingenting annat. Om denna egenskap nu
gkulle innebära, att D i något afseende, i den eller
den punkten, intar en oafgjord ställning (t. ex. om D
just skulle hålla på med att välja), så gör det
ingenting: sjelfva denna oafgjordhet hör då till
karakteristiken af den ifrågavarande existenspunkten. Vi vilja
kalla denna egenskap, eller ett moment i den
egenskapen, hvilket som heldst, Y och låta existenspunkten
vara en tidpunkt af D:s tillvaro samt kalla denna
tidpunkt X. I tidpunkten X har då föremålet D
egenskapen Y eller är stadt i tillståndet Y. Månne det
nu i sjelfva verket var möjligt, att föremålet D uti
tidpunkten X kunde äga någon annan egenskap än
just Y? Det kommer tydligen att bero derpå,
huruvida något nödvändigt sammanhang äger rum mellan
X och Y. Skulle det tilläfventyrs förhålla sig så, att
Y hörer till den nödvändiga karakteristiken af X, så
är det gifvet, att Y icke kan saknas, hvarheldst X
poneras. Att så förhåller sig, torde icke heller vara
omöjligt att inse. De olika tidpunkterna hafva
alldeles intet annat sätt att skilja sig från hvarandra
än derigenom, att de äro fyllda af ett olika innehåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
