Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
och hon sålunda vore till blott och bart för sin egen
skull; så är det klart, att man icke heller hade
något annat mått, med hvilket man kunde mäta hennes
ändamålsenlighet, än just henne sjelf. Men med sig
sjelf måste naturen alltid öfverensstämma icke blott
i allmänhet utan i hvarje den minsta detalj, och med
användningen af detta mått måste man således finna
henne absolut ändamålsenlig. Nu är det alldeles
riktigt, att vi i naturen icke kunna finna en absolut
ändamålsenlighet. Det är sannt, att allt i naturen
sker med nödvändighet — under förhandenvarande
omständigheter kan inom naturen icke ske annat, än
just det som sker — men det som sker är dock icke
alltid skönt och godt. D:r B. har för den saken
samlat många tillräckligt talande exempel. Men om
nu, såsom vi sågo, naturen icke kunde i sig inrymma
några bevis på bristande ändamålsenlighet, derest hon
vore sitt eget ändamål; så är det klart, att hon icke
är sitt eget ändamål, då ju sådana bevis förekomma.
Deraf följer, att naturen antingen eke äger något
ändamål, eller att hennes ändamål är något annat
än hon sjelf. Att någonting skulle kunna finnas, som
vore utan ändamål, det är alldeles otänkbart. Ty
ändamål är det, för hvars skull någonting är till;
men allt, som är till, är till för någontings skull; om
icke annat, så är det till för sin egen. Om naturen
alltså icke äger sitt ändamål i sig sjelf, så måste hon
hafva sitt ändamål i någonting annat. Detta andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
