Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
ett icke i alla afseenden sjelfständigt, linnes, det är
ett oförnekligt faktum. Intetdera kan sålunda
förnekas. Att de kunna linnas jemte hvarandra, skulle
väl endast hindras deraf, att det ena såsom absolut
uteslöte alla förhållanden till annat. Vi påminna i
detta afseende derom, att det absolutas absoluta
sjelfständighet innebär det, att det är allt hvad det är
genom sig sjelft. Detta hindrar icke, att mycket
annat kan finnas än det absoluta. Ty att någonting i
alla afseenden är genom sig sjelft, betyder icke blott
det, att det i afseende på sig sjelft, d. v. s. om man
endast tager det sjelft i betraktande, är genom sig
sjelft — i hvilket fall allting motsvarade denna
fordran och sålunda blefve absolut — utan det betyder,
att det är genom sig sjelft i afseende på både sig
sjelft och allting annat, hvadan detta andra då också
måste finnas och då också måste finnas såsom ett
relativt, eftersom det är ett annat än det absoluta. Att
ett relativt måste finnas, ligger således redan i det
absolutas eget begrepp. Och om vi ville öfversatta
det absolutas oinskränkta sjelfständighet så, att det
endast är genom sig sjelft, och icke genom annat, så
utesluter detta icke att det kan och måste finnas
mycket annat än det absoluta; ty att vara genom ett
annat betyder då icke blott att nödvändigt fordra ett
annat eller med detta stå i nödvändigt sammanhang —
i "den meningen vore allt genom allt — utan det
betyder att i ett annat hafva sin grund, och att detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
