Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
med det vilkor att jag är viss på, att figuren A är
en triangel. Detta är att vara vilkorligen viss. Men
sjelfva denna vilkorliga visshet skulle vara
fullkomligt omöjlig, om jag icke också kunde vara
ovilkorligen viss. Ty om min visshet alltigenom vore
vil-korlig, så ville det säga, att jag aldrig kunde förstå
den sak, som jag skulle vara viss om, utan att först
undersöka en annan sak, och att jag för att kunna
vara viss på denna först måste undersöka en annan
sak, så en annan, och så vidare i oändlighet, hvilket
naturligtvis af mig aldrig skulle kunna undangöras,
hvadan jag ej heller någonsin skulle bli berättigad
a-tt med visshet göra mitt påstående, d. v. s. vissheten
skulle för mig blifva omöjlig. Kan jag blifva viss på
något, så måste jag följaktligen också kunna vara
ovilkorligt viss. Omöjliggör jag för mig den
ovilkor-liga vissheten, så omöjliggör jag också för mig all
visshet.
Ett sätt att vederlägga materialismen vore nu
det, att vi ådagalade, huruledes på dess ståndpunkt
den ovilkorliga vissheten blir omöjlig. Ett sådant
ådagaläggande skulle icke vara förenadt med
synnerliga svårigheter, om vi först hade lyckats uppvisa
vilkoren för förnimmandets sjelfständighet; ty att
sjelf-* ständighet i förnimmandet måste vara förhanden, der
ovilkorlig visshet skall ega rum, det är gifvet. En
kunskap, på hvilken man skall kunna vara viss utan
att först göra sig viss om en annan kunskap, måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
