Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
tydligen vara en kunskap, hvilken är viss i och genom
sig sjelf. Men en sådan kunskap är alltid tillika en
handling af ett subjekt, och detta subjekt bör i den
handlingen vara sjelfständigt, eller den handlingen
bör uttrycka sjelfständighet hos det subjektet. Ty att
en handling, som uttrycker osjelfständighet hos
subjektet, för sig tagen skulle uttrycka oberoende, kan
icke gerna tänkas, när nämligen — såsom med
visshetshandlingen är händelsen — denna handling
uttrycker subjektets karakter såsom subjekt. För att
rädda den ovilkorliga vissheten måste derföre subjektets
sjelfständighet räddas. Denna senare lärer nu svårligen
på materialismens ståndpunkt kunna räddas; och
derföre icke heller den ovilkorliga vissheten. Men i stället
att angripa materialismen från denna sida, vilja vi
göra vårt anfall från en annan, der det också blir
fråga om visshetens möjlighet, men icke från
synpunkten af hennes sjelfständighet i och för sig utan
från synpunkten af något, som hon måste vara
visshet om, ifall det skall blifva möjligt att här i lifvet
utveckla en vetenskap.
Om vetenskap skall blifva för mig möjlig i detta
lifvet, der jag icke i blott ett enda ögonblick kan
blifva färdig med min vetenskap utan alltid måste
utveckla honom successivt; så måste det vara för mig
möjligt att i ett efterföljande ögonblick vara viss derpå,
att jag i ett föregående ögonblick var viss på det,
som då var min tankes innehåll. Jag väljer ett exempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
