Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2G7
mils omfång. — Men visserligen är icke all
uppfattning detsamma som erfarenhet, och deraf att vi i
tiden kunna uppfatta den tidlösa existensen följer
således ej ännu, att vi af henne kunna hafva en
erfarenhet. Erfarenheten är icke hvilken uppfattning som
heldst utan alltid en konkret sådan. Kunna vi i
tiden hafva en konkret uppfattning af det tidlösa? Vi
svara derpå ja. Vi måste i tiden kunna hafva en
konkret uppfattning af det tidlösa, i samma mening
som vi i tiden öfverhufvud kunna äga en konkret
uppfattning. I aldrahögsta mening konkret är ingen
i tiden skeende uppfattning; ty tiden sjelf är en i
objektiv mening abstraherande form, i det att hon, i
likhet med det abstraherande subjektet, lemnar ett
för att framhålla ett annat och låter aldrig med
afseende på ett gifvet konkret föremål alla dess
bestämningar vara verkliga på en gång. I tiden skeende
erfarenheter äro således aldrig till den grad konkreta
uppfattningar, att man genom dem någonsin kunde
hafva allt på en gång för sig gifvet under formen af
en distinkt verklighet. Men det är ett faktum, att
det oaktadt erfarenhet i tiden är verklig, och sålunda
äfven möjlig, och att följaktligen den slags
uppfattningens konkrethet i tiden måste vara möjlig, som
gör uppfattningen ej till en blott abstraherande
tankeakt utan till en verklig erfarenhet. Att uppfattningen
sjelf sker i tiden innebär sålunda intet hinder tor,
att denna uppfattning är en erfarenhet. Skulle nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
