Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
icke förmådde uppbära. Så vet den grekiska mythen
att tala om ett Öde, for hvilket Zevs sjelf måste sänka
sin spira, och öfver den nordiska gudaverlden står
„den fördolde, som ingen vågade nämnau. Detta torde
väl vara ett nog klart vittnesbörd derom, att hvad
det religiösa medvetandet syftar till, det är icke ett
blott menskligt utan lika visst också ett
öfvermensk-ligt; och den, som vill vara fullt rättvis vid detta
ämnes bedömmande, bör icke förbise denna sida af
saken, hvilken lika mycket är ett faktum som den
andra.
Men det mythbildande medvetandet må hafva
utrustat det guddomliga med huru många menskliga
och nationella karakterer som heldst, och
uppfattningen af det guddomliga må vara huru mångskiftande
som heldst — hvilket enligt det foregående är en
enkel och naturlig sak —: detta bildar alldeles intet
bevis för att gudsidéen icke motsvaras af en
verklighet. Det verkliga kan uppfattas olika, och är icke
mindre verkligt för det. Till och med om aldrig
någon menniska hade fallit på den idéen att antaga ett
högsta väsendes, en Guds existens, vore detta i och
för sig intet bevis för, att Gud icke funnes. Jordens
rörelse kring solen var en verklighet, långt innan
någon menniska derom hade ägt den aflägsnaste aning,
och blef icke mindre en verklighet för det, att under
tidernas lopp olika theorier gjorde sig gällande
angående den saken. Till och med i det ögonblicket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
