- Project Runeberg -  Sveriges tonkonst och melodiska national-dikt /
93

(1853) [MARC] Author: Carl Abraham Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det joviala med en begärlighet, som
målade sig i blicken och tydde sig i
skämtlöjet. Det var hans stadigvarande
fysiognomi; den andra måste påkallas.

— Då jag gick ifrån honom, sade han:
»Yet ni väl, att detta huset har en
»egen märkvärdighet: här, och just i
»detta rum, hafva vi förlorat mozart.
»Hvilken saknad har han ej lemnat oss!»

— Jag kände att jag befann mig på
ett heligt ställe.»

»Yid sommarens inträde flyttade haydn
till sitt eget hus, i förstaden
Gum-pendorff, Kl^ine Stein-Gasse, Jtä
73.»

»Der var det, som han visade mig
utur »Skapelsen)) denna aria ur D-dur,
som skall föreställa hafvets rörelser och
klippornas uppstigande derutur. »Ser
»ni, sade han med en skämtsam] ton,
»ser ni hur noterna löpa likasom
vå-»goma, ned och upp: se der också
ber-»gen, som resa sig ur hafsdjupet Man
»måste ibland roa sig, sedan man länge
»varit allvarsam.» — Men när vi der-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:32:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/matonkonst/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free