Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den nu brukliga fløjte«, tjenstgjorde för
öfrigt födrens så kallade: flute douce
dier flute å bec. Den är jemväl i
våra landamären ingalunda obekant.
Nämnde instrument liknar till utseendet
nttrnherger-flöjterna, men är vida större,
ja stundom en hel aln lång. Dess ton
är djup och klingar ihålig.
Sannolikt torde nordens allmoge,
sedan gamla tider tillbaka, äfven egt
strängaspel, hvilkas beskaffenhet visar,
att de utgöra harpans eller guitarrens,
ja möjligen sjelfva fortepianots,
förelöpare *). Sverige eger åtskilliga,
högeligen intressanta, musikaliska
fomlem-ningar, hvilka ej borde alldeles för-
*) I Korge och Finland åtminstone, (enligt De
la Bordes: Essay sur la musique), samt i
norra delen af Kurland, (enligt: Voyage dans
les 5 partres da monde, par Adolf loanne),
begagnas ännu denna dag delta »tympanon»,
som med rälla kan kallas fortepianots
prototyp. Jemväl i Södern fortlefver elt dylikar*
tadl instrument, t. ex. i Tyrolarnes zittra.
Såväl på denna zittra, som på tympanon,
frambringas tonen genom siag, hvilka tilldelas
strängarna med klubbor, vanligen öfverklädda
med ett mjukt ämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
