Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Första budet - 1. Guds väsende och egenskaper - 13. Guds allmakt och menniskornas vanmakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
TIO GUDS BUD.
likhet med andra högt uppsatta personer, råkade han
ofta på smickrare, hvilka af egennyttiga afsigter
berömde hans makt och storhet; men Knut, som visste
sig hafva erhållit allt hvad han egde af Herran, emot
hvilken han ingenting förmådde, lät sig deraf icke
förblindas. En dag. då han gick ned vid hafsstranden,
berömde honom hoffolket såsom vanligt, och sade bland
annat, att både haf och land voro honom
underdåniga. Konungen svarade härpå ingenting, utan befallde
endast, att man till stranden skulle nedbära en stol
på hvilken han satte sig, sålunda tilltalande hafvet*1
hvilket just var i stigande: "Jag sitter här pä mitt
eget område; äfven du tillhör mig och ännu har ingen
ostraffadt satt sig emot min vilja. Jag förbjuder dig
att vidröra mitt land och att väta din herres kropp
och kläder." Men böljorna höjde sig som vanligt och
öfversköljde snart konungens fötter. Denne uppreste
sig då och tog åter på följande sätt till ordet: "Att
jordiska konungars makt ej är annat än skröplighet,
och att ingen mer än Han, hvilken med sin vink styr
haf, himmel och jord, med rätta bär konunganamnet,
det borde hvar man veta." Hemkommen till slottet,
satte han sin guldkrona på krucifixet eller den
korsfäste Frälsarens bild, och ville sedan aldrig bära den.
Samme Knut skref en gång till några höga
herrar inom sitt rike: "Jag gifver härmed tillkänna, det
jag i all ödmjukhet lofvat den allsmäktige Guden, att
hädanefter föra en gudelig vandel; att rättfärdigt och
gudfruktigt styra land och rike samt i alla saker
döma rätt och. billigt. Äfven förklarar jag mig
härmed färdig att godtgöra alla fel, som jag af
försummelse eller tanklöshet kunnat begå. Jag besvär och
befaller således de herrar, åt hvilka jag anförtrott
rikets angelägenheter, att hvarken af fruktan för mig,
eller af bevågenhet för någon högt uppsatt person,
handla orätt eller tillstädja, att något orätt inom mitt
rike föröfvas; utan låta både höga och låga njuta
lagens beskydd, så vidt de äro angelägna om min
välvilja och egen välfärd."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
