- Project Runeberg -  Christlig läsebok för skolan och hemmet : 400 sannfärdiga berättelser ordnade efter Luthers katekes /
31

(1876) [MARC] Author: Edvard Mau
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Första budet - 5. Förtröstan till Gud - 27. August Herman Franke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRTRÖSTAN TILL GUD.

31

på skam; Franke emottog många bevis på den
gudomliga försynens synnerliga beskydd och trogna
omvårdnad om fattighuset samt erfor ofta sanningen af det
gamla, goda ordspråket: "dä nöden är som störst, är
hjelpen som närmast." Så var han en gång i stor
förlägenhet för penningar; men under det han i det
herrligaste väder betraktade himmelen, blef hans
förtröstan så upplifvad, att han inom sig tänkte: "Huru
trostärkande är det icke att i hela verlden icke ega
någonting att förlita sig på, men likväl i hjertat
erfara närvaron af den lefvande Guden, som skapat
himmel och jord, och till Honom allena sätta sitt hopp!
Då kan man äfven under brist och nöd vara lugn."
Derpå återvände han hem, och som det just var lördag,
då arbetsfolket skulle aflönas, kom uppsyningsmannen
emot honom och frågade, om han kundo anskaffa
nödiga penningar. "Nej," svarade Franke, "men jag
sätter min förtröstan till Gud." Knappt liade han
uttalat dessa ord, förr än man anmälde en student,
hvilken från en person, som ville vara okänd,
medförde 30 Rdr. Franke gick då till uppsyningsmannen
och frågade huru mycket han behöfde till
arbetsfolkets aflöning. Han uppgaf 30 Rdr och erhöll genast
hela beloppet.

En annan gång var Franke i behof af så mycket
penningar, att hundra riksdaler icke förslagit, och
visste icke hvarifrån 10 skulle erhållas. Då
uppsyningsmannen äfven nu begärde penningar, afskedades
han med tillsägelse att på eftermiddagen återkomma.
Imellertid anropade Franke Herren om hjelp; men
tiden gick, och han hade ännu ej fått någonting,
hvarföre förvaltaren vid återkomsten tillsades att senare
på aftonen än en gång infinna sig. Under tiden gjorde
en kristligt sinnad man ett besök hos Franke, och de
båda männen uppsände gemensamma böner till Gud,
hvarvid vår professor genom de märkliga bevis på hjelp
och räddning, hvilka i Skriften omtalas, mer än
vanligt lifvades till pris och lof af Herrans underbara
vägar. Då vännen ville gå, och Franke följde honom,
stod förvaltaren, som kom att hemta aflöningen, på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:32:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/maulaseb/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free