Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Första budet - 6. Vidskepelse - 38. Vidskepelse på Seland och Jutland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIDSKEPELSE.
41
Samme landstrykare kom en dag i en bondstuga;
han låtsade vara mycket bedröfvad och skrämde
qvinfolken med den underrättelsen, att husbonden inom
kort skulle skiljas hädan. Imellertid sade han, att
olyckan ännn kunde förebyggas, ifall man nattetid, pä
en af honom utsatt plats för den ondes räkning
ned-gräfde en viss summa, hvilken, liksom föregående gång,
ganska riktigt försvann. I stället för läkemedel
brukade han vanligtvis kulor, efter hans uppgift stöpta
af bly, som han vid midnattstid tagit från
kyrkofönstren, och hvilka åt allmogen ganska dyrt försåldes.
Det dröjde likväl icke länge, förrän han blef gripen
och utstod sitt välförtjenta straff.
En hemmansegare på Jutland trodde sig äfven
förstå något mera än sitt Fader Vår, såsom man säger.
Han. inbillade folk, att han och hans hustru, genom
att gå och läsa omkring branden, kunde dämpa
skogseld samt att råttor och möss i ladan aldrig åto af
andra sädeskärfvor, än dem han ville. Hans sätt at.t
i sednare fall gå till väga var ganska naturligt; han
sammanpressade nemligen mycket hårdt kärfvorna och
lemnade framme endast några få, hvilka af de små
skadedjuren genast angrepos. Men bedragaren fick
dyrt umgälla sina förmenta konster. På Jutland
trodde den vidskepliga allmogen, att man, genom att
modigt anfalla en för trolldom misstänkt person och
droppvis utgjuta hans blod, kunde upphäfva den af
honom hos menniskor och boskap anställda
förtrollningen. Nu bodde i samma by en handfast bonde,
som med sin ladugård haft åtskilliga missöden, hvilka
han i sin fåkunnighet tillskref något hexeri. Hans
misstankar föllo på ofvannämnde hemmansegare, och
då de båda grannarne en dag möttes på ett ödsligt
ställe, kastade sig bonden öfver den förmente
trollkarlen och slog honom så häftigt, att hans helsa för
alltid tog skada. Märkeligt är, att samma person,
som af råhet och illvilja begick denna våldsgerning
sedan i våda träffades af ett skott, af hvilket han
hela lifstiden hade olägenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>