Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Tredje budet - 11. Sabbatens helgande - 51. Köpmannen och dagakarlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SABBATENS HELGANDE.
55
tillfälle lemnade en liten bok till en person, som sade
sig vara nödsakad att för sitt ocli de sinas uppehälle
äfven arbeta om söndagarna." Köpmannen erinrade
sig snart hela förloppet, ocli den andre fortfor: "Det
var just mig, ni då tilltalade. Jag tog boken med
mig hem och berättade för min hustru hvad som händt.
Hon menade, att ni hade alldeles rätt och började
genast läsa för mig. Vi blefvo båda så rörda af bokens
innehåll, att vi om natten nästan icke fingo en blund
i ögonen. Dagen derpå, som var en söndag, kommo
såsom vanligt några bekanta för att med allehanda
onyttigt snack fördrifva eftermiddagen. Vi berättade
huruledes jag lofvat, att icke mera arbeta om
söndagarne. Äfven de ansågo sådant rätt och billigt, och
min hustru började ånyo läsa i den lilla boken. Våra
vänner funno så stort behag i den, att de påföljande
söndag återkommo, då vi än en gång genomläste
skriften, och nu församlas alla söndagar i vårt hus några
bekanta, för att läsa och tala om Gud och vår
salig-hetssak. och vanligen slutas dagen med bön." — "Eder
berättelse gör mig stor glädje," sade köpmannen, "och
som ni ärligt hållit ert löfte, skall jag äfven hålla
mitt, och genast till er utbetala de penningar, ni har
att fordra. Huru mycket är jag skyldig för de
söndagar ni afhållit er från arbete?" — "Ni är mig alb
ingenting skyldig, käre herre!" svarade dagsverkaren
"Aldrig har arbetet gått mig så ur händerna, aldrig
varit så välsignadt, som sedan jag började hålla
sabbaten i helgd. Jag och de mina skola alltid vara
tacksamma för det goda, ni gjort oss." Värden talade
om den förändring, hvilken på några månader der i
trakten inträffat. Fordom supade, svor och grälade
man; nu råda öfverallt fred och enighet, på samma
gång som Guds ord aktas och äras."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
