Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tio Guds bud - Fjerde budet - 13. Om Barn - 62. Köpmannen och hans fosterdotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BARN,
71
summa samt uppmanade henne att så fort som
möjligt komma till staden, der han ville draga försorg
om henne. Susanna gjorde som köpmannen sade, och
denne förde henne med dessa ord till sin hustru: "Jag
gifver dig en dotter i stället för vår älskade Amalia."
Detta deras hoppfulla barn, hvilket några månader förut
aflidit, hade i sin sista stund sagt till den djupt
bedröfvade modren: "När jag är hos min Herre, Jesum
i himmelen, vill jag bedja Honom skicka pappa och
dig en annan from dotter; men du måste deremot
bedja pappa, att han omvänder sig, och icke mera
med svordom och begabberi bedröfvar den käre
Frälsaren." Genom sitt allvarliga sinne och sin vackra
sång förvärfvade Susanna rätt snart fostermoderns
kärlek, på samma gång som hennes vänliga väsende och
villiga lydnad tillvunno henne fosterfaderns
tillgifvenhet, ehuru denne visserligen önskat, att hon mindre
bedit och sjungit. Men hushållerskan tillkännagaf
ännu tydligare sin förargelse öfver det myckna
sjungandet och bedjande!, hvilket gick ända derhän, att
hon understundom med hugg och slag öfverföll det
arma barnet. En gång, då Susanna af henne blifvit
svårt misshandlad, skyndade hon in i sitt rum, föll
på knä och bad högt, att Gud ville förlåta och i ett
annat lif göra den vilseförda menniskan salig.
Fosterfadern, hvilken, utan att hon anade det, frän närmaste
rum hört hvart ord, inträdde nu till Susanna och
förskräcktes icke litet, då han fann henne helt blodig af
de slag, hon erhållit. Med barnslig uppriktighet
berättade hon hela förloppet och anhöll att intet ondt
måtte hushållerskan vederfaras. "Jag har," tillade
hon, "bedit Herren Jesum, att han måtte förlåta och
göra henne salig, och jag är viss att Han skall höra
min bön." Flickans ord gjorde på köpmannen ett djupt
intryck. Från denna stund kände han en inre oro,
hvilken ofta långt inpå natten höll honom vaken.
"Detta barn," tänkte han inom sig sjelf, "är i sin Gud
och Frälsare redan salig. Hvarföre känner jag mig så
orolig?" En gång frågade han: "Susanna! beder du
också för mig?" — "Ja, flera gånger om dagen,"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
